På lunchen i dag frågade jag min kollega Karin hur hon hade tänkt när hon döpte sitt designföretag Vid Form. Jag hade hört henne säga företagsnamnet på telefonen och tyckt att det lät så bra. Karin på Vid Form. Så himla proffsigt, kände jag som efter tre år ännu inte kommit på vad mitt företag ska heta. Det måste låta yrkesmässigt när man svarar i telefon, det är viktigt. Tänk om man sitter där och skäms för sitt egenhändigt hopsnickrade namn. Det skiner garanterat igenom.
– Ja, hej det är Christina på Min Mysiga Skrivveranda AB. Jag är frilansjournalist och fick precis en grymt bra idé, har du tid en stund?
Nej, knappast.
Karin förklarade att när hon valde namnet var det mycket företagets verksamhet som styrde.
Kanske Onsala media då? Då förstår man åtminstone vad min firma sysslar med. Och var den ligger. Dessutom vill jag ha med både reportage och förlag i samma ord på något sätt, när ambitionen är att både skriva artiklar och ge ut böcker. Men tänk om jag flyttar? Hur blir det då?
– Fast jag tänkte på din mejladress, sa Karin. Du skriver lettres.christina i den. Lettres är väl bra!
Jag förklarade uppkomsten till min mejladress där största anledningen är att jag har ett för vanligt efternamn. En annan förklaring är att jag är en frankofil av stora mått. Lettres betyder ju brev på franska. Christinas brev helt enkelt.
Men lettres betyder även bokstäver. Så passande på en enskild firma för en Parisälskande journalist och författar-wannabe! Massor med bokstäver som bildar ljuva ord att forma vidsträckta reportage och omfångsrika romaner av.
– Lettres. Det låter ju som namnet på en fransk kulturtidskrift! utropade en annan kollega, Per-Johan, som också deltagit i jakten på det perfekta företagsnamnet.
Saken var klar. Jag kastade mig ner framför datorn och klickade i en sällan skådad hastighet fram Bolagsverkets hemsida.
/Christina Abrahamsson
Christina är frilansjournalist och sitter hos Frilansarna.